Vi vet att globala frakter kommer med många utmaningar, där en av dem kan vara att förstå branschspecifika termer och förkortningar. För att hjälpa dig på vägen har vi tagit fram en kort guide för att reda ut några vanliga begrepp som används i fraktbranschen.

Fraktdokument

Dokumentation är en stor del av frakthanteringen, eftersom de spelar en avgörande roll i att säkerställa en smidig och laglig transport av varor inom och över gränser. När det gäller godsfrakt skiljer sig dokumentationen åt, bland annat beroende på transportmodalitet. Låt oss kort förklara några av de vanligaste dokumenten:

CMR, Convention on the Contract for the International Carriage of Goods by Road

Detta är ett internationellt avtal som reglerar ansvarsområden vid vägtransporter. Här används en standardiserad CMR-fraktsedel, som bland annat innehåller information om avsändaren, mottagaren, varorna och eventuella instruktioner. Det fungerar som ett bevis på kontraktet och mottagandet av varorna. Förkortningen ”CMR” står egentligen för själva avtalet, men används i praktiken ofta för att benämna själva CMR-fraktsedeln.

HAWB, House Air Waybill, och MAWB, Master Air Waybill

Detta är två typer av fraktsedlar som används vid flygfrakt. HAWB, utfärdas av fraktförmedlaren vid mottagandet av varorna och MAWB utfärdas av huvudtransportören, till exempel flygfraktsagenten. Både HAWB och MAWB innehåller detaljer om bland annat fraktvillkor, varorna, avsändaren och mottagaren.

HBL, House Bill of Lading, och MBL, Master Bill of Lading

Dessa fraktdokument liknar HAWB och MAWB, men används vid sjöfrakt. HBL utfärdas av en fraktförmedlare och MBL utfärdas av huvudtransportören. För dig som importör eller exportör behöver även fraktförmedlaren skicka fysiska original av HBL, eller ett digitalt telex released HBL (i vissa fall surrendered eller express). Detta agerar som en bekräftelse på att godset får frisättas till godsmottagaren.

Leveransvillkor

Vid förhandlingar behöver köpare och säljare skriva kontrakt om leveransvillkoret för transporten, eftersom detta avgör ansvarsfördelning för risker och kostnader. Vanligtvis används Incoterms, som är en uppsättning av standardiserade villkor för internationella frakter. Valet av Incoterm kan variera och påverkas bland annat av transportmodalitet, typ av gods och länder godset transporteras emellan. Några av de vanligaste villkoren är:

EXW, Ex Works – Fritt fabrik, angiven plats

Köparen ordnar export, import och tullformaliteter, samt står för alla kostnader och risker. EXW är den Incoterm som ger säljaren minst ansvar.

DAP, Delivered At Place – Levererat på plats, angiven ort

Säljaren står för kostnad och risk till angiven plats, ofta slutdestination, med undantag för importförtullningen och relaterade kostnader som köparen ansvarar för.

DDP, Delivered Duty Paid – Levererat förtullat, angiven ort

Säljaren står för kostnad och risk till angiven plats, ofta slutdestination. Säljaren står även för tullformaliteter och relaterade kostnader för både export och import.

FOB, Free On Board – Fritt ombord, angiven utlastningshamn

En Incoterm avsedd för sjötransport. Säljaren står för kostnad och risk till angiven avgångshamn, samt exportförtullning och relaterade kostnader. Ansvar övergår från säljare till köpare när godset levereras ombord på fartyget.

CIF, Cost, Insurance, Freight – Kostnad, försäkring och frakt, angiven destinationshamn

En Incoterm avsedd för sjötransport. Säljaren står för kostnad, inklusive försäkring, till angiven destinationshamn. Risk övergår från säljare till köpare när godset levereras ombord på fartyget. Säljaren står för exportförtullning och relaterade kostnader, köparen för importförtullningen.

FCA, Free Carrier – Fritt fraktföraren, angiven plats

Säljaren överlämnar exportdeklarerat gods på angiven plats. Därefter går kostnader och risk över till köparen.

För fler Incoterms, se Vad är Incoterms.

Fraktvolymer

En annan viktig del i frakthantering är att förstå hur du mäter och uppger godsvolymer för olika slags gods och transportmodaliteter. Här kommer en förklaring av några vanliga termer:

FLM, flakmeter

Flakmeter är en term som används inom lastbilsfrakt och anger den golvyta som godset utgör på ett lastbilsflak. Flakmeter räknas längst lastbilsflaket, men tar även hänsyn till bredden godset utgör. Vanligtvis är bredden för ett lastbilsflak 2,4 meter, vilket innebär att 1 flakmeter gods tar upp golvytan 1×2,4 meter. Alltså kommer en pall med måtten 1×1,2 m motsvara 0,5 flakmeter.

En förenklad formel för att beräkna flakmeter för ditt gods är (längd (m)*bredd (m)) / 2,4. En standardiserad EU-pall, 1,2×0,8 m, räknas alltså ut på följande sätt:

(1,2*0,8) / 2,4 = 0,4 flakmeter

Det är viktigt att notera är att denna formel inte alltid kan användas, som när godset inte står på standardiserade pallar. Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till godsets vikt, exempelvis är skrymmevikten för 1 flakmeter 1 850 kg för lastbilsfrakt inom Europa.

Pallplats

Denna term går i samma linje som flakmeter, det är en term som används inom lastbilsfrakt och uppger ytan godset utgör på lastbilsflaket. En pallplats avser måtten på en standardiserad EU-pall, alltså 1,2×0,8 meter (även 0,4 flakmeter enligt ovan). Likväl som flakmeter, behöver du ta hänsyn till standardiserade mått och skrymmevikt även här.

FTL, Full Truck Load, och LTL, Less than Truck Load

Dessa termer avser lastbilfrakt, där FTL hänvisar till en last som fyller hela fordonet, också kallat komplett last, och LTL hänvisar till en last som tar upp mindre än så. Ofta beskrivs LTL också som styckegods eller partigods. Styckegods avser mindre partier gods som samlastas med andra sändningar, oftast sker flera transporter via terminalhantering. Partigods avser större partier av gods, men fortfarande mindre än en komplett last. Partigods transporteras ofta direkt, utan terminalhantering.

FCL, Full Container Load, och LCL, Less than Container Load

På samma sätt som FTL och LTL används för lastbilsfrakter används FCL och LCL för sjöfrakt. För FCL finns det många olika sorters containrar att välja emellan, där valet varierar beroende på varutyp och lastvolym. Några av de vanligaste containerstorlekarna är 20-fotare (även kallad TEU, twenty-foot equivalent unit), och 40-fotare (även kallad FEU, forty-foot equivalent unit). Dessa två kommer även i olika varianter, till exempel med högre takhöjd – kallade high cubes.

Vi finns här för att hjälpa dig

Har du fler frågor om globala frakter och hur du ska gå till väga? Med vår långa erfarenhet hjälper dig vidare för att säkerställa smidiga och effektiva transportlösningar. Kontakta oss idag.

Vi har även samlat svar på de vanligaste frågorna och övergripande information kring varje fraktsätt på vår hemsida, läs mer här.

TKL Portalen Kontakta oss